temat brandskydd

Aluminiumhydroxid (eller aluminiumtrihydroxid Al(OH)3): En förening som spjälkar vatten vid temperaturer över 200 °C. På detta sätt kyler ATH brandkällan genom avdunstning och hämmar samtidigt åtkomsten av syre till lågan. Den fasta återstoden från vattenavskiljningen, aluminiumoxid skärmar dessutom av brandkällan.

Ett kemiskt grundämne från kvävegruppen i det periodiska systemet (Förkortning: Sb). Antimonföreningar förstärker halogeners flamhämmande effekt. Många av dem anses dock vara giftiga.

Avsiktlig ”förkolning” av en yta: Det tunna kolskiktet förhindrar att de underliggande laminatkomponenterna kommer i kontakt med syre.

Standarden som reglerar kraven på brandbeteende hos material och komponenter inom rälstrafiken. Eftersom tåg är svåra att evakuera i händelse av brand (till exempel i en tunnel) är EN 45545-2 extremt strikt. Brandskyddssystem som är avsedda att bevisa sitt värde här måste vara särskilt genomtänkta och anses vara ”guldstandarden” för många andra användningsområden.

En låga är mycket mer än bara ett ljus som åtföljer eld, utan snarare själva eldens essens. Lågan är det område där våldsamma, värmeproducerande kemiska reaktioner sker mellan luftens syre och de flyktiga komponenterna i ett bränsle. Om dessa reaktioner kan förhindras slocknar lågan och därmed elden.

Kemiska grundämnen i den 7:e huvudgruppen i det periodiska systemet såsom klor (Cl) och brom (Br). De kan hämma spridningen av lågor i luften genom att störa de kemiska reaktionerna som bidrar till att värme bildas i lågan.

Halogenhaltig. För flamskyddsmedel som innehåller klor eller brom.

Hazard Level. Ett klassificeringssystem som hjälper till att klassificera användningsområden (inte bara) för plastkomponenter enligt deras minimiprestanda i händelse av brand. Den strikta standarden DIN EN 45545 för rälstrafik känner till tre Hazard Levels; kraven på de strängaste – HL3 – gäller till exempel för sovvagnar i fordon som vid brand inte kan evakueras inom fyra minuter via sidoingångar.

Bildning av ett skummande skyddande skikt genom värmeexponering på en plast. Det skyddande skummet hindrar syre från att tränga igenom och skyddar laminatet därunder mot värme en viss tid. Svällning är därmed en utökad speciell form av förkolning.

Limiting Oxygen Index – en viktig parameter för att beskriva plasters brandbeteende. Siffran beskriver hur mycket syre ett material behöver för att antändas. Från och med ett LOI på 21 kommer ett material i luften att vara svårantändligt. Ju högre värde desto bättre är materialet skyddat mot brand.

Kemiskt grundämne som ofta används som flamskyddsmedel. I händelse av brand tar det bort vatten från underlaget och bildar fosforsyror (som inte är särskilt frätande). På detta sätt uppstår ett skyddande lager som gaser som syre har svårt att tränga igenom (jämför förkolning).

En blandning av fint spridda vätskedroppar och dammpartiklar som uppstår vid brand. Tät rök kan blockera fri sikt över utrymningsvägar och frätande rök kan skada människor. I bästa fall genererar brinnande plaster endast en tunn, icke-frätande rök tack vare lämpligt utvalda flamskyddande tillsatser.

Gasen som driver förbränningsprocesser. Andningsluft innehåller cirka 21 % syre. Utan denna gas kvävs lågan.

Det klassiska släckmedlet par excellence. Vatten släcker lågor eftersom det kyler brandkällan och reducerar utvecklingen av brandfarliga gaser i bränslet. Dessutom förhindrar det att syre når brandkällan och förhindrar därmed de värmealstrande reaktionerna i lågan. Det finns flamskyddsmedel som avger vatten när de utsätts för värme, till exempel ATH.